På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och Identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (Identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England..

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Dagens robotindustri har som mål att bygga billigare och lättare robotar, vilket ger allt vekare robotar. Denna rapport studerar identifiering och reglering med en extra armsensor ? accelerometer ? på en flexibel industrirobot. Studien har skett både simulerat och experimentellt på en industrirobot.Vid identifiering med accelerometer befinner sig accelerometern i ett roterande koordinatsystem. Denna rapport presenterar en kompenseringsalgoritm för att transformera signalerna från det roterande koordinatsystemet till ett rumsfast koordinatsystem.I denna rapport presenteras regulatorstrukturerna I-PID, II^2-PID och LQG, vilka alla återkopplar motorvinkel och armvinkelacceleration.

I fumingverket på Rönnskärsverken utvinns zinkklinker ur slaggen från elugnen. En annan råvara är stålverksstoft. I fumingugnen omvandlas smältans zink- och blyinnehåll till metallånga som oxideras till ett stoft. Stoftet renas i en klinkerugn. Slutprodukten, zinkklinker, som består av 70 - 75 % zink, exporteras till zinksmältverket Norzink i Norge.

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Detta projekt har syftat till att inleda arbetet med att utveckla ett system för snabb och dynamisk reglering av pelletsbrännare. Projektet har haft tre målsättningar: ? Undersöka potentialen att minska utsläpp från en kommersiell pelletsbrännare för villabruk. ? Kartlägga vilka sensorer som lämpligen kan användas i en sådan reglering med hänsyn till funktionalitet och pris.

Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket.